Kattliv

Bild från www.russianblueklubben.se

Förmiddagspromenad med fika i parken, ett middagsexperiment, en riktigt bra pocket och en påse med praliner och sött. Det är söndag!

Igår hade jag ett roligt samtal om återfödelse: Vilket liv vore det bästa av alla möjliga liv? Min samtalspartner var tvärsäker: Kattliv is the shit. Av allt vore sann lycka att få bli bjuden på gräddmjölk, klias bakom örat och smyga runt i sin egen halvdramatiska show, oberörd av yttre betraktare. Min fråga blev givetvis om någon som jagar andra levande varelser, trots att den inte behöver det för sin egen överlevnad inte verkar lite missnöjd på ett plan. Borde inte jakt utan behov vara ett tydligt tecken på tristess? Å andra sidan: Katter är vackra, graciösa och vet att njuta, dom anstränger sig inte alls ifall det inte handlar om plikten att jaga råtta och möss.

Hursomhelst, är det intressant att fundera kring vad som vore det allra bästa. Jag skulle troligtvis trivas väldigt bra som chefslös akvarieskötare i arbetet. Jag skulle frossa i tetra min och max, vattenväxter och speciella svårskötta fiskar. Jag skulle bygga ett eget saltvattensakvarie och drömma om att ha en tank så stor att den fungerade i sitt eget ekosystem. Dessutom skulle fiskarna ha fantastiska miljöer och glimmande fjäll i alla regnbågens färger. Risken är dock stor att jag skulle känna mig lite ensam efter ett tag och eventuellt intellektuellt ostimulerad. Fiskar säger aldrig emot (utan dör istället). Det svåra är att lista ut vilken varelse som har det bäst, vart den än placeras. Alla miljöer är ju ogynnsamma eller särskilt gynnsamma på något sätt.

Vill du också leva kattliv?