This place was never no good for nobody

I fredags begav jag och min far som är på besök, oss iväg på tur till Alcatraz. Ett ruskigt ställe som berättade för oss om en tid på en plats då man inte riktigt tänkt till. Lite undrade jag vad det var som fick någon att tycka att idiotiska beteenden skulle hanteras med ytterligare vidrighet.

Alcatraz-fången läste mellan 75-100 böcker per år: så nog fanns det fångar som i instängdheten och på vägen mot döden hoppades och drömde om en bättre plats. På nyår påmindes de om livets fest när de fick höra kvinnorskratt, sorl och musik när vindaren blåste firandets ljud hela vägen till ön. Vad man än kan tro, så skapades både poesi och ett och annat måleri, tillsammans egentillverkande filtar som virkats av garn.