onsdag, december 3

Vardagar ...





... är det mycket plugg på Starbucks eller Peets. Väldigt ofta är det någon lustig person som vill prata en stund. Igår mötte jag en bokstavstroende som missionerat i Albanien. Det var intressant att höra vad han varit med om eftersom jag ju själv aldrig varit den som ser boken Bibeln som en vägvisare på ett sånt sätt. Inte heller har jag missionerat och har nog varken kvalifikationerna eller viljan att göra det i framtiden. Troligtvis är mina drivkrafter i arbetet också fel. Hursomhelst: Jag ser mina begränsningar.

Mannen berättade om Job, Judas och världens undergång. Efter en stund erbjöds jag det Nya testamentet för att lära mig mer på egen hand. Det skulle kosta honom $ 1,60 berättade han. Samtalet var intressant tills jag insåg att allt det jag sa i hans öron lät fel. Jag kom ju från omoralens land, så var det, för det tyckte man. Det var synd, antydde jag och gick vidare till Peets för att lära mig mer om nytta, utveckling och organisation.

2 kommentarer:

Emma sa...

Mmmmm, jag skulle nog också akta mig för att se samma ljus som de tycker sig se. Trivs i omoralens land och känner mig inte det minsta dålig som människa. Rentutav mindre suspekt såhär än vad bokstavstroende är :)

Hur går det med julpyntandet? Här är ljusstakar och stjärna uppe. Resten får vänta lite till. Tror det finns ett djur i hemmet som skulle älska små ulliga tomtar och saker som glittrar!

Anna Johansson sa...

Vi funderar kring julfirande och pynt: Gran eler inte gran? Hur stor? Superpimpad eller bara lite grann? Svåra frågor. Återkommer med julbilder :-)

Och jag börjar tröttna på gladkristna som egentligen är hårda som få. Ugh!